Här kommer vi skriva vad som händer och hur valparna utvecklas
| 10/5 Det blev bara en tikvalp. Idag kl 12.30 så fick Axa sin första av vad vi trodde skulle bli 5 valpar. Vi visste att valpningen skulle ske idag, då vi sett flera tecken på att Axa var på gång redan sen igår kväll. Nå, kl 12.30 kom den första. En väldigt liten tikvalp men full av liv och var på det klara på vart den skulle. Axa hade dock väldigt ont och jobbigt och hade inte ro att låta valpen dia någon längre stund, vilket är helt OK det är vanligt att valparna inte kommer igång helt med diandet förräns valpningen är klar och tiken kommit till ro. Timmarna gick och nästa valp ville inte komma ut. Till en början så var vi inte oroliga men då det gått 4 timmar (vilket är lite av en gräns på hur lång tid det får gå mellan valparna) så åkte vi in till djursjukhuset Strömsholm. Väl där så gjordes det ett ultraljud och vi såg ytterligare en valp. Då beslutades om värkstimulerande medel som skulle sätta igång Axa. Fortfarande så kom dock inte värkarna igång riktigt. Till slut så såg vi att det kommit en valp till. Dock så liten att den inte klarade sig. Efter detta så gjordes en röntgen på Axa vilken visade att de övriga fostren hade resorberat och fanns alltså inte kvar. Det blev alltså bara en liten tjej men en tjej med gott gry i sig. Hon gav sig inte och vi håller nu alla tummar för att det ska gå bra med henne. I samråd med veterinär Katinka Odhelius så betsämde vi oss för att låta Axa adoptera en av Birkas valpar. Detta för att hjälpa till med att hålla igång mjölken, något som kan vara svårt för bara en liten valp. När vi kom hem så lät vi Axa först komma till ro, det hade ju varit en väldigt jobbig dag för henne och det syntes på henne. Nu ikväll så tog vår son Jonas ut Axa på en promenad och under tiden så hämtade vi den minsta valpen från Birka (när även hon var ute en sväng) och gned in den valpen i lukt och "annat" från Axa. När hon kom tillbaka så börjar hon nosa intensivt och sen tvätta valarna om vartannat. Nu har båda ätit en stund och ligger och sover hos mor och mormor, som det ju blir med tikvalpen från D-kullen. Vi hoppas nu att allt går bra. Jag kommer naturligtvis hålla er uppdaterade. |
| 12/5 Allt går jättebra. Axa tar hand om båda sina valpar och det har inte varit några problem med "adoptionen" Det ser väldigt roligt ut när liten och stor ligger och diar, men lilla Extra är en tuff liten tjej som på inget sätt hamnar i kölvattnet av sin, på alla sätt, större syster. Inte utan att man undrar vad det ska bli av henne. |
| 15/5 Ikväll när vi kom in till Axa så hade lilla Extra dött. Vi blev väldigt ledsna för trots att vi som uppfödare vet att sådant här ibland händer, så hade denna lilla tikvalp gjort ett stort intryck på oss. Så stod vi då här utan E-kull. Axa hade som vi berättat om innan fått adoptera en valp från Birka som hade 9 st. Nu hade Axa återigen bara en valp att ta hand om. Igen tog vi beslutet att låta henne apdoptera ytterligare en valp från Birka. Dels för att underlätta mjölkproduktionen men framför allt för att vi är övertygade om att valparna mår bäst om de har ett syskon att busa med under första uppväxten. När vi nu hade förmånen att kunna flytta upp en valp till så kändes det självklart att göra detta. Sagt och gjort, precis som innan så tog Axa emot sitt andra barnbarn som det ju är, som om det vore hennes egen valp. Självklart kommer vi att skriva även om dessa två valpar här. Även om dom ingår i D-kullen. Lilla Extra kommer alltid att finnas i våra minnen. |